Jag inser nu, och kommer ihag fenomenet fran tidigare resor, att nar jag ska beratta saker, t.ex bloggar eller mailar sa blir det nog ofta valdigt osammanhangande och forcerat! Det ar ju bara for att det finns sa mycket att beratta, men det far vara sa. Battre att det kommer ut men i konstig ordning an att det inte kommer ut nagot alls!
Min forsta dag i Bangkok: Satte klockan pa 11 eftersom jag var tvungen att betala for nasta natt om jag ville stanna innan kl 11.30. Men jag vaknade redan 10 och kande mig utsovd och nyfiken pa dagen, jag har inget fonster i mitt rum sa jag gick upp. Och eftersom enda problemet var att det var lite blott i fotandan av sangen (eftersom aircon-grejen droppar) tyckte jag att jag lika garna kunde stanna en natt till pa samma stalle. Det var iochforsig innan jag kom tillbaka till rummet och upptackte forsta kackerlackan pa golvet! Men de finns ju overallt... men Maddy var ar du nar jag behover dig som bast?!? Behover kackerlacke-livvakt, nagon firvillig som staller upp? Nej, skamt asido, jag klara mig faktiskt alldeles utmarkt sjalv! Det kanns bra att va sjalv, kanns verkligen som en utmaning men anda inte jobbigt alls. Det ar upp till mig och bara mig vad jag ska gora, var jag ska aka och vem jag ska traffa. Det slog mig idag att genom att resa sjalv blir det sa mycket mer patagligt att man faktiskt har en egen vilja och att man sjalv bestammer vad man vill gora i sitt liv. Hemma i vardagen ar det lattare att man rakar gora en del saker man egentligen inte gor for sin egen skull utan av andra anledningar.
Jaha, kolla nu, nu sparade jag ur! Och jag har inte ens kommit till frukosten an! Det blev faktiskt ingen riktig frukost for jag letade upp poolen som tillhor stallet jag bor pa och slappade dar i nagon timme innan jag tog frukost/lunch och gav mig av pa en liten promenad. Jag skulle till MBK (shoppingcentrat) och bestamde mig for att promenera dit. Sist jag var i Bangkok tog vi alltid taxi eller tuk-tuk dit men jag sag pa kartan att det inte sag hopplost langt ut sa jag ville ga for att fa en uppfattning om var det ligger i forhallande till Khao San Road dar jag bor. Det var inte riktigt sa latt som det sag ut pa kartan men med mitt underbara lokalsinne och inbyggda kompass kom jag faktiskt ratt! Stolt!!
Jag shoppade en massa, mest stolt ar jag over Alex present (och det dar sa jag inte alls for att gora nagon nyfiken ;-) ) men hittade lite annat bra ocksa. Lite frustrerande dock att inte kunna kopa sa mycket, vill ju inte slapa runt pa en massa onodigt i 7 mander till sa fick snallt halla igen lite. Efter nagra timmar dar var jag ganska slut i bade benen och huvudet ("how many you buy?" vill jag inte hora mer pa lange nu... hora med 2 prickar over o:et da...) sa jag tog tuk-tuk hem. Precis nar jag lyckats pruta ner pricet till acceptabla 120 baht (drygt 20kr) hoppade en dansk och en irlandare in och fragade om det var ok att de hangde med och delade tuk-tuk med mig. Min thai/chaffis muttrade lite men for 150 baht som vi delade pa fick de hanga med. Nar vi kom till Khao San Road visade dansken ett bra shoppingcenter i narheten, mer for thailandarna sjalva och alltsa billigare sa dit ska jag nog ga igen sen nagon gang. Efter det hangde jag med dem och at indisk middag. Kl 23 blir det biljard och nagon ol med dem, far de bestamma ska jag aven folja med dem till Pattaya imorgon men jag vet inte om jag vill dit eller soderut sa jag far vela lite till och sen bestamma mig! Jag kanner mig verkligen inte beroende av att resa tillsammans med nagon men det ar klart att det hade kunnat bli trevligt det med!
Maste ga till receptionen och hamta upp min laddade telefon, sadan lyx (eluttag) finns inte pa rummet men man kan inte fa allt! Jag ar sa nojd med min droppande aircondition sa jag klagar verkligen inte! (Och det dar var inte ens ironi, hellre spottad pa an liggande i min egen svett!)
Min forsta dag i Bangkok: Satte klockan pa 11 eftersom jag var tvungen att betala for nasta natt om jag ville stanna innan kl 11.30. Men jag vaknade redan 10 och kande mig utsovd och nyfiken pa dagen, jag har inget fonster i mitt rum sa jag gick upp. Och eftersom enda problemet var att det var lite blott i fotandan av sangen (eftersom aircon-grejen droppar) tyckte jag att jag lika garna kunde stanna en natt till pa samma stalle. Det var iochforsig innan jag kom tillbaka till rummet och upptackte forsta kackerlackan pa golvet! Men de finns ju overallt... men Maddy var ar du nar jag behover dig som bast?!? Behover kackerlacke-livvakt, nagon firvillig som staller upp? Nej, skamt asido, jag klara mig faktiskt alldeles utmarkt sjalv! Det kanns bra att va sjalv, kanns verkligen som en utmaning men anda inte jobbigt alls. Det ar upp till mig och bara mig vad jag ska gora, var jag ska aka och vem jag ska traffa. Det slog mig idag att genom att resa sjalv blir det sa mycket mer patagligt att man faktiskt har en egen vilja och att man sjalv bestammer vad man vill gora i sitt liv. Hemma i vardagen ar det lattare att man rakar gora en del saker man egentligen inte gor for sin egen skull utan av andra anledningar.
Jaha, kolla nu, nu sparade jag ur! Och jag har inte ens kommit till frukosten an! Det blev faktiskt ingen riktig frukost for jag letade upp poolen som tillhor stallet jag bor pa och slappade dar i nagon timme innan jag tog frukost/lunch och gav mig av pa en liten promenad. Jag skulle till MBK (shoppingcentrat) och bestamde mig for att promenera dit. Sist jag var i Bangkok tog vi alltid taxi eller tuk-tuk dit men jag sag pa kartan att det inte sag hopplost langt ut sa jag ville ga for att fa en uppfattning om var det ligger i forhallande till Khao San Road dar jag bor. Det var inte riktigt sa latt som det sag ut pa kartan men med mitt underbara lokalsinne och inbyggda kompass kom jag faktiskt ratt! Stolt!!
Jag shoppade en massa, mest stolt ar jag over Alex present (och det dar sa jag inte alls for att gora nagon nyfiken ;-) ) men hittade lite annat bra ocksa. Lite frustrerande dock att inte kunna kopa sa mycket, vill ju inte slapa runt pa en massa onodigt i 7 mander till sa fick snallt halla igen lite. Efter nagra timmar dar var jag ganska slut i bade benen och huvudet ("how many you buy?" vill jag inte hora mer pa lange nu... hora med 2 prickar over o:et da...) sa jag tog tuk-tuk hem. Precis nar jag lyckats pruta ner pricet till acceptabla 120 baht (drygt 20kr) hoppade en dansk och en irlandare in och fragade om det var ok att de hangde med och delade tuk-tuk med mig. Min thai/chaffis muttrade lite men for 150 baht som vi delade pa fick de hanga med. Nar vi kom till Khao San Road visade dansken ett bra shoppingcenter i narheten, mer for thailandarna sjalva och alltsa billigare sa dit ska jag nog ga igen sen nagon gang. Efter det hangde jag med dem och at indisk middag. Kl 23 blir det biljard och nagon ol med dem, far de bestamma ska jag aven folja med dem till Pattaya imorgon men jag vet inte om jag vill dit eller soderut sa jag far vela lite till och sen bestamma mig! Jag kanner mig verkligen inte beroende av att resa tillsammans med nagon men det ar klart att det hade kunnat bli trevligt det med!
Maste ga till receptionen och hamta upp min laddade telefon, sadan lyx (eluttag) finns inte pa rummet men man kan inte fa allt! Jag ar sa nojd med min droppande aircondition sa jag klagar verkligen inte! (Och det dar var inte ens ironi, hellre spottad pa an liggande i min egen svett!)
1 kommentar:
Usch, ackliga sma kackelakor! jag hade en san i min sovsack i gar nar jag kom hem fran jobbet! Den sprang runt i min sang en stund (jag stod i matildas sang och skakade) sen hade jag ett helvete att ta dod pa det elandiga (och smarta!!!) kracket. Han gomde sig pa grymt bra stallen. Men jag (den smartaste av oss) lyckades tillslut avliva det lilla djuret, pa ett mycket vardigt satt, med en rejal snart en stycke flipflop. Sen bad jag den doda kackerlakan om ursakt och begravde honom i rabatten, suck vilken pars! Ses snart!
Skicka en kommentar